gysinge

Fakta

Vikt 26 kg. Höjd 34 cm. Diameter 38 cm.

Svensktillverkad gjutjärnsurna efter förebild från 1700-talet. Urnor av det här slaget var vanliga på svenska slott och herrgårdar, speciellt på järnbruken. De placerades ibland parvis på trappan till gården, ibland på en balustrad runt en terrass eller på de murade stolparna till ett järnstaket. De förekom i par eller i ännu större antal, beroende på egendomens storlek och ägarens ekonomiska status.Urnorna användes till att plantera växter i. Buxbom var en vanlig planta, agaven likaså. En riktig järnurna står stadigt. De här modellerna väger 26–29 kilo och kan därför inte bäras iväg hur lätt som helst. Fylld med blomjord blir den ännu tyngre. En gjutjärnsurna blir alltså, till skillnad mot enklare kopior av aluminium, synnerligen stöldovänlig. Samma idé går igen i gjutjärnsoffor och bänkar. En järnurna håller i hur många hundra år som helst och tål frysning om den bara är ordentligt borrad för dränering. Våra urnor har rejäla dräneringshål och våra egna urnor i Gysinge står ute året om. En annan fördel med en urna av riktigt gjutjärn är att den tål rosta. Ställer man en gjutjärnsurna utomhus blir den genast röd av rost. Efter ett tag bildar rostskiktet ett eget skydd mot vidare nedbrytning av metallen. Urnan mörknar då och blir bara vackrare med åren. Redan efter första sommarsäsongen ute har den normalt antagit samma brunsvarta levande färg som kanonerna på regalskeppet Wasa. Järnurnor kan alternativt målas med linoljefärg. I Gysinge har vi två passande kulörer. Dels en oxidgrön kulör, som var vanlig på 1700-talet. Idén med den kulören var att ge intrycket av ärgad brons. Dels finns också kimrökssvart färg, tillredd av kimrökpigment, som blev den dominerande kulören på järnföremål från 1800-talets mitt och senare.