Burkar om 0,2, 3 och 10 liter.
Röd slamfärg målades på riktigt förnäma hus redan på 1600-talet. Under 1700-talet spred sig modet och husen i städerna färgades röda. Först på 1800-talet blev rödfärg vanligt på landsbygden. Den röda kulören kommer från bränd gruvslagg eller järnoxidhaltig lera. Även andra kulörer än rött har varit vanliga som slamfärg fram till början av 1900-talet. Dit hör till exempel gult och grått.
Färgtyp: Färdig slamfärg för utomhusbruk, kokad av vetemjöl, Rödockra är kokad på kravodlat rågmjöl, vatten, järnvitriol, rödfärgspigment. Linolja tillsatt i alla kulörer utom Rödockra.
Egenskaper: Billig. Miljövänlig. Lättstruken. Täckande. Lätt att förnya och underhålla. Fuktgenomsläpplig. Kritar när den åldras.
Lämplig på: Ohyvlat virke, gammalt eller nytt. Fäster sämre på hyvlade ytor. Utmärkt på tidigare slamfärgsmålade ytor.
Kulörer: Se förteckning. Samtliga kulörer finns uppstrukna på vårt utställningshus i Gysinge. Obs! Slamfärgerna går även att blanda inbördes med varandra, om man vill ha någon annan kulör än standard. Även detta visas i Gysinge. Ju ljusare slamfärg, desto tydligare syns åldrandet. Därför brukar man inte måla den naturvita ren, utan bryta den med t ex grön umbra till ljusgrått.
Glans: Matt. Åtgång: En liter räcker till 3–5 kvm per strykning på normalt sugande yta. Normalt räcker en strykning. Obs! Räkna med 25 procent större reell fasadyta på ett opanelat timmerhus eller ett hus med en kraftig locklistpanel.
Beständighet: Första gången 5–10 år. Vid ommålning 10–20 år.
Förtunning: Rekommenderas normalt inte. Ibland kan dock förekomma att färgen är för tjock i burken. Då kan man späda med kallt kranvatten till normal konsistens.
Redskap: Hornsugga eller målningsborste.
Torktid: Några timmar. Förvaring: Svalt. Tål ej frysgrader.
Penseltvätt: Vatten och linoljesåpa.
Målningsbeskrivning: Se Gysinges handbok.